Alltommig.nu

Ett otroligt välskrivet principprogram

Omslag PrincipprogramI detta blogginlägg tänkte jag berätta vad jag ser för möjligheter och goda ideer i hur en annan organisation har skrivit sitt principprogram. Om detta kan ge inspiration till den nu pågående processen att ta fram ett lika bra Principprogram i Piratpartiet, så blir jag glad över det.

Klicka på bilden till höger för att se hela principprogrammet som en PDF->

I Piratpartiet pågår en diskussion om ett nytt principprogram. Några länkar kommer här: Vårmötesmotion "Proposition 01: Principprogram 4.0", nyhet på Piratpartiet.se, Partiledare Anna Troberg blogg 2012-02-20, 2011-12-16 bland annat). 

Hur har andra organisationer gjort

För att veta lite mera om hur man skriver sådana så googlade jag runt på de olika partiernas webbsiter för några månader sedan och råkade i en googlesökning stöta på det bästa principprogrammet jag någonsin sett. (De andra partiernas tyckte jag inte var så mycket att hänga i julgranen så att säga, se länkar sist i inlägget.)

Det jag tycker var bäst kommer lite otippat från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Nedan berättar jag om varför jag tycker det är så bra.

 

Här är vad som är bra med SECO Principprogram

 

Språket är lättillgängligt och pedagogiskt

För det första är det skrivet med unga i åtanke, det märks på språkliga innehållet. Det fins inte många överdrivet komplicerade svåra ord som politiker gillar att använda när de vill imponera på andra politiker. Istället använder man enklare ord som säger samma sak. En god ide man lätt glömmer när man skriver.

I Piratpartiet gillar vi många uttryck som tex sluttande planet, transparens, integritet, kunskap, kultur och vi antar att alla som läser vårt principprogram redan vet eller kan gissa sig till exakt vad vi menar med dessa uttryck. Så är det förstås inte.

Lärdom 1: De använder ett så enkelt språk som möjligt och tar sig tid att förklara de svårare orden och begreppen.

Långt, man tror på sin läsare

Det är imponerande långt. Det kräver mycket av en ung läsare i form av koncentration, uthållighet och att läsa så många och långa meningar. Längden är i sig är ett viktigt ställningstagande tycker jag och kommunicerar en uppfattning som organisationen, dvs avsändaren står för: Man säger med längden att man tror att läsaren kan klara av det! Man betraktar alltså sin läsare som smart nog och vuxen nog att delta i ett samtal i den formen, det är ett kraftfullt ställningstagande då den tänkta publiken är yngre människor. (Marshall McLuhan talade om "The medium is the message" och menade att hur man säger något är det budskapet, inte nödvändigtvis innehållet i sig. Detta är ett bra exempel på det.)

Lärdom 2: Gör det så bra det går och så långt som krävs för det, förkorta inte i onödan och dumma inte ner det och vattna inte ur det. 

Kommitter som författare är dåliga och processen att förändra trög

Det ovan man ställa i kontrast mot hur man gör i de flesta andra principprogram och partiprogram. Man antar att läsaren inte orkar läsa långa argumenterande texter och ser det som növändigt att dumma ner budskapet man vill nå ut med så att väljarna röstar rätt. (Det brukar heta så när man förklarar ett valnederlag, man säger "Vi nådde inte ut med vårt budskap" och med det menar man "Våra väljare råkade därför rösta fel..." Smile )

Så man börjar stryka saker och det som åker först är bakgrund, historia, referenser, fakta och långa resonerande texter. Kvar blir är en urvattnad ointressant färglös känslomässigt platt textmassa med meningslösa påståenden som ingen kan ogilla. Då först är processen klar. Den slutliga produkten får kommitténs godkännande och skickas ut i organisationen i övrigt. Vid det laget så lyckas inte texten engagera någon känslomässigt, för den lilla rest av agiterande budskap som är kvar är för liten.

Det gör även att nödvändiga omskrivningar inte görs, just för att få människor blir känslomässigt engagerande i slutprodukten. Man läser den och säger -"Jaha?!" och så är det bra med det. Principprogrammet efter den processen blir bara ett nödvändigt ont man skall ha att vifta med då och då istället för något man kan sticka i näven på människor för att få dem att engagera sig.

Ett bra principprogram skall tända eldar i människor, inte fungera som en våt filt över huvudet.

Så kommitténs produkt råkar då i kraft av att våra så tråkig begå mord på lusten-att-skriva-om hos alla som läser den. Problemet är nämligen att om man vill skriva om den och börjar rota i ett hörn av principprogrammet upptäcker man snart att det är så dåligt överlag att man måste skriva om rubbet. Att skriva om det hela inser man då är för jobbigt för den enskilde som redan är måttligt intresserad och relativt oengagerad i texten. Därför blir det just DEN versionen som partiet också anammar, den som ingen orkat ändra i.

Därefter kommer samma principprogram att skrivas om mening för mening, ord för ord i en superlångsam och tidsödande process som kallas för motioner. Man motionerar om småändringar en gång om året till högsta beslutande organet i partiet med kreativa förslag som att stycke fem, tredje till och med femte  ordet borde ersättas med ett helt annat blaha blaha än det blaha blaha som redan står där. Så istället för att ha en liten kommitté bakom programmet har du nu en hel kongress full med oskickliga men välmenande författare som försöker förbättra den emotionellt oengagerade och ostimulerande texten, ett yrkande i taget med debatt inför varje. Men de förstår inte vad felet är med den från början, att det är emotionellt oengagerande och färglöst osv. Inte heller förstår de hundra ombuden hur man skriver bra, vad retorik är och vad målet är är med ett principprogram över huvud taget (tända eldar). Tror någon att slutprodukten av flera år av den processen kan bli bättre?

För att se några exempel på slutprodukten av samma process i andra partier så finns länkar i slutet.

Jag ser glädjande nog inga spår av den processen i detta principprogram. Det är bra jobbat att man hållit sig ifrån "micromanagement".

Lärdom 3: Jobba hellre med en liten grupp som fått bra riktlinjer, kanske tre personer. Ge dem punktlistor på saker som skall vara med, inte färdiga formuleringar.

Pedagogiskt korrekt

Jag har svårt att tänka mig ett bättre exempel på ett dokument som kan fungera som grunden för en hel organisation än just SECO Principprogram. Om man funderar på vad man behöver i en sådan slutprodukt vill man förstås motivera varför organisationen existerar och vad man har för mål med den. Målet måste dessutom vara i konkreta termer som man förstår.

Något annat som är nödvändigt att ha med är att "peka på fienden". Det är inte namngivna personer utan snarare företeelser, organisationer, regler, lagar eller vad det nu som är orsaken till att organisationen existerar från första början. Har man inte en gemensam fiende som är tydligt utkristalliserad i en organisation, så blir det mycket mycket svårt att veta åt vilket håll man skall rikta sina ansträngningar och det gör organisationen lealös och ofokuserad. SECO gör samma sak i sitt dokument, de pekar på fienden och gör klart och tydligt vad utmaningarna för organisationen är. 

Ännu ett pedagogiskt och lysande grepp är att man tar sig tid att i ett helt kapitel förklara ett central begrepp man använder sig av. 

Detta återkommer även i flera andra avdelningar i principprogrammet. En som förklarar det grundläggande ställningstagandet i organisationen. En om varför man vill arbeta i en viss form före en annan (elevkårer före elevråd) som även innehåller en argumentsamling. En om strategin (en tidsplan i form av konkreta åtgärder för hur man når de uppsatta mål och möter de utmaningar man beskrivit). Avslutningsvis finns ett kapitel där man analyserar olika typer av organisationsformer och strukturer och vad de passar bra för, med analysen direkt tillämpad på den verklighet eleverna/läsarna möter.

I andra sammanhang skulle ett dokument av denna kvalitet kunna kompletteras med några kalkyler och användas som affärsplan och marknadsplan för ett nystartat företag, så konkret och användbart är innehållet. Ville man göra en till elevorganisation så har man en "ritning" för den i detta dokument. Styrkan i det är stor.

Lärdom 4: Det skall vara pedagogiskt! Med det menas skall principprogrammet förklara vad organsationen är till för, var den kommer ifrån och vart den vill och hur den vill ta sig dit, på ett konkret sätt. Använder man egenpåhittade termer för begrepp/företeelser och liknande, förklara dem då.

Retoriskt rätt uppbyggt

Överlag tycker jag man håller sig till retorikens principer om Ethos, Logos och Patos, de tre sätten att övertyga. Ethos är att man i detta principprogram talar om sin långa historia av att stå på elevernas sida och därmed blir man trovärdig, intelligent och moraliskt god, dvs Ethos. Logos är att man i principprogrammet har med massor av argument och fakta  för den ståndpunkt man har, att demokrati skall göras på riktigt i form av elevkårer. Dessa fakta och argument talar till förnuftet, dvs Logos. Patos är att man beskriver den goda skolan och elevkåren i den och vad den gör vilket just framkallar en känslomässig reaktion för en vacker och trevlig framtid, dvs Patos.

Hela dokumentet följer även retorikens disposition av ett bra tal:

  • Exordium – Inledning. Den heter förstås det i principprogrammet.
  • Narratio – Berättelse. Man berättar historien om organisationen och den vision man har. Man pekar ut fienden och säger hur man skall möta de svårigheter man står inför.
  • Propositio – Framställande. Detta är presentationen av tesen - riktigt demokrati får man i skolor med hjälp av fristående elevkårer.
  • Argumentatio – Argumentation. Man lägger fram bevisen för tesen och de argument man har. 
  • Peroratio – Avslutande. Där upprepar man de viktigaste ståndpunkterna.

Tittar man på det på det viset ser man att det följer "mallen" ganska exakt faktiskt. Mycket mycket bra.

Lärdom 5: Det skall även vara uppbyggt enligt retorikens principer för att övertyga och disponera ett tal, det stimulerar både hjärta och hjärna och det behövs.

Principprogrammet mera i detalj - avdelning för avdelning (mera inspiration!)

Här är innehållsförteckningen med mina kommentarer. Notera att rent generellt kan man använda detta enda dokument för att ge riktilinjer för andra dokument i organisationen, det står redan där saker som kan tex användas i en verksamhetsplan för en elevkår eller för att göra en lista över utbildningar och deras innehåll, eller för att skriva en debattartikel om varför elevkårer är bättre än elevråd eller för att spela in ett radioprogram om organisationens historia.

Det går att ösa ur materialet och remixa det. Det är ett av skälen till att det blir så bra, man har inte strukit allt "onödigt" och exempelvis reducerat avsnittet om verksamhet på elevkårer till att det kan delas upp i fyra områden, vilket hade varit kortare. Istället anger man ett antal konkreta punkter på varje område så man förstår vad man menar med just varje område. Mycket bra.

Principprogram för Sveriges elevkårer

  • Inledning
  • Målsättningar
    • Kommentar: Notera hur konkret listan är vad som skall ha gjorts vid vilken tidpunkt.
    • Kommentar: Piratpartiet skulle kunna ha ett motsvarande kapitel om målsättningar man vill nå och vid vilken tidpunkt, tex ett visst valresultat som ger partistöd, ett visst antal lokala avdelningar, ett visst antal medlemmar, strategiska samarbeten mm mm. 
  • Bakgrund. Där var vi och hit vill vi. Sveriges elevkårer har en lång och stolt historia. I denna del av programmet berättar vi närmare om den. 
    • Kommentar: Man förklarar var organisationen kommer ifrån och vart man vill. På ett konkret sätt vilket är mycket viktigt.
    • Kommentar: Piratpartiet skulle kunna ha ett motsvarande kapitel där man talar om var partiet kom ifrån och vart vi vill, på ett konkret sätt. "Hur skall artisterna få betaaaaaaalt?!"
  • Vad som ligger framför oss. Sveriges elevkårer står inför en rad utmaningar. I denna del av programmet listar vi de största.
    • Kommentar: I detta kapitel pekar man på fienden. Det i sig är lysande, retoriskt korrekt och pedagogiskt. Att göra det har även den effekten att det fokuserar ansträngningarna i samma riktning istället för åt olika håll.
    • Kommentar: Piratpartiet behöver en liknande avdelning - detta är fienden och dit skall vi gå och detta är våra utmaningar för att nå dit.
  • Vision. Den elevkår vi vill se. När vi arbetar tillsammans utgår vi från en gemensam vision om vad som utgör en bra elevkår. Den presenterar vi här.
    • Kommentar: Det är extra intressant att man inte som vanligt är levererar stora mängder med snömos när man talar om visioner, alltså talar i abstrakta termer som sin vision som annars är vanligt. Exempelvis "fred, frihet och demokrati!". Man går verkligen in på detaljer och är mycket konkret, vilket är lysande, för hur skall man annars kunna förstå en vision? De detaljer man går in på är exempelvis vilka verksamheter en elevkår kan ägna sig åt. Det finns gott om praktiska ideer att ösa ur bara där för den som vill skriva en verksamhetsplan för en egen elevkår.
    • Kommentar: Piratpartiet har ju också ett antal fokusområden, kunskap, kultur och integritet, men visionerna på dessa områden kan kanske göras tydligare med hjälp av konkretiseringar, på samma sätt man gör här. Detsamma gäller även att man kan ha en vision för organisationen i sig, exempelvis i fallet med Piratpartiet, att det skall bildas flera lokalavdelningar och vad anledningen är till det.
  • Skolan som social arena. När vi pratar om elevkårens roll i skolan pratar vi om skolan som social arena. Här utvecklar vi vad vi menar med det.
    • Kommentar: Det fiffiga här är att man förklarar ett viktigt begrepp för organisationen, så att alla står på samma sida och förstår det på samma sätt. Det är lysande.
    • Kommentar: Piratpartiet har många begrepp som behöver liknande kapitel, tex sluttande planet, transparens, evidensbaserad lagstiftning, mm mm. 
  • Förenings- och yttrandefrihet är alltid grunden. Det finns för få argument för varför kontroll över elevers organisationer skulle vara bättre än förhandling och samarbete mellan två parter.
    • Kommentar: I detta kapitel förklarar man organisationens grundläggande ställningstagande och grundsyn, det som genomsyrar hela resten av organisationens alla konkreta åtgärder. Men inte bara det, man presenterar en argumentsamling för samma ställningstagande. 
    • Kommentar: Piratpartiet skulle kunna ha ett motsvarande kapitel om de grundläggande påstående tillsammans med en fin argumentsamling för dem. Vi talar ju om att våra ställningstaganden skall vara evidensbaserade i möjligaste mån, men ok, är inte principprogrammet en bra plats att skriva ner dem på då? 
  • 4500 Elevråd gör ingen skillnad, men 1500 elevkårer skulle göra det. När man vågar låta saker vara på riktigt så blir också elever och ungdomar starkare. Det är obekvämt men bra.
    • Kommentar: Detta kapitel handlar om en sak som står i inledningen och i visionen: Ett av målen är att ha flera elevkårer, istället för elevråd. Man gör det pedagogiskt och tydligt varför man anser det ena är att föredra före det andra, även om man förmodligen redan har ett antal kongressbeslut eller motsvarande bakom sig redan då detta fastslagits, så är det med igen. Just för pedagogikens skull. Mycket bra.
    • Kommentar: Piratpartiet har förstås ingen nytta av detta kapitels innehåll i sak, men smaka på några rubrikideer för motsvarande profilerande frågor: "200.000 övervakningskameror gör ingen som helst nytta, men 5000 Poliser skulle göra det" eller ett till förslag "Integritet, kultur och kunskaper är mera viktigt än vinster i en otidsenlig industri" eller varför inte "Farfar i riksdagen, ge fan i vårt internet!"
  • Strategi. I detta program har vi lagt fram målsättningar och en vision samt gjort en analys. Nu slår vi fast hur vi skall nå vår vision.
    • Kommentar: Denna avdelning fungerar som en verksamhetsplan då den innehåller mycket konkreta punkter och när de skall vara genomförda, just för att nå de mål man talar om tidigare. De punkterna som står med är förstås sammankopplade med analysen tidigare i princippgrogrammet. Man har kommit fram till saker genom analys och här kommer hur man gör om analysen till konkreta åtgärder. Mycket bra.
    • Kommentar: Piratpartiet har ingen strategi som jag hört talas om eller sett beskrivas någonstans. Det här behöver vi!
  • Analys. Sveriges elevkårer är egna organisationer som bestämmer över sig själva. Men för att argumentera för det krävs en analys. Den går vi nu igenom.
    • Kommentar: Detta kapitel analyserar olika organisationsmodeller och skiljer på organisation och struktur. Intressant i sig, en analys i ett dokument riktat till skol och gymnasieungdom. Man behandlar dem som vuxna jämlikar, kanoners!
    • Kommentar: I Piratpartiet talar vi inte tillräckligt mycket om Katedral och Baasar modellen för organisationer, vilket är strukturen i Open Source-rörelsen som ju Piratpartiets organisationsmodell delvis är baserad på. Detta gör det svårt tycker jag att få gamla föreningsrävar från andra partier och organisationer med decennier av praktisk erfarenhet av så-här-gör-man-i-föreningar att förstå hur Piratpartiets organisationsmodell skiljer sig och hur man jobbar istället. Det ger onödiga slitningar mellan paragrafryttarna och "doers". Så varför inte ha ett motsvarande kapitel i principprogrammet om organisationens modell, där man analyserar och förklarar den på några sidor så att vi på tex ett möte förstår de två synsätten och hur de krockar helt och fullständigt och hur man kan hantera det på ett bra sätt.
  • Slutord
    • Kommentar: I retorik upprepar man på slutet vad man just sagt, det gör man här på en sida.
    • Kommentar: Piratpartiets principprogram skall förstås göra detsamma av samma skäl.

  

Andra partiers partiprogram, principprogram, manifest mm

Som en jämförelse, här är länkar till de övriga partiernas principprogram. Känner du till något bra principprogram eller program för en politisk organisation som är värd att ha med för att få en komplett bild, så nämn det gärna i kommentarerna.

Alliansen

Resten

Jag uppskattar kommentarer på detta inlägg.
 
Tack för att du läste!
Artikelinfo
Skriven av Ola Andersson
Kategori: Politik