Jag har för de sex senaste valen roat mig med att räkna ut denna siffra som jag tycker är riktigt signifikant, och efter att ha gjort det håller jag den för att vara en nyckelstrategi för att vinna val.
Den varierar nämligen inte så mycket för det enskilda partiet mellan valen och vid årets val så närmade sig rikdagspartierna varandra och skillnaderna mellan dem i röster per medlem sjönk.
En intressant sak är att SD's siffra gått ner i varje val och det tror jag betyder större acceptans i väljarkåren, så att det är inte längre lika kontroversiellt att gå med i SD. C har gått upp i varje val och det tror jag betyder att deras förtroende ökar i varje val.
TVÅ VÄGAR ATT GÅ (DET ÄR BARA TVÅ)
Som parti har man två vägar att gå att påverka denna siffra:
- Höj siffran, bli en större röstmagnet
- Skaffa fler medlemmar, bli en större medlemsmagnet
VAD BESTÅR SIFFRAN AV?
Vad siffran består i kan och bör man diskutera (länge och med inlevelse och genom att testa saker i praktiken), men förtroende och framtoning är säkerligen en del av av vad som utgör nivån på "röster per medlem".
Andra ting är hur professionella och duktiga man verkar vara på politikens hantverk. Det påverkar hur stor tilltro väljaren sätter till partiets förmåga att åstadkomma den önskade förändring man vill se som "betalning" för sin röst.
MEN DET FINNS FLERA SAKER SOM SPELAR IN HÄR.
Politikens faktiska innehåll ingår också i siffran men jag håller att den inte är dominerande eller större delen av siffran. Om man tex har bra rymdpolitik men noll att säga om skola, försvar, polis, sjukvård, pensionärerna och migrationen (som Piratpartiet hade vid en viss tidpunkt) lär man inte få många väljare då man inte täckt upp fundamenta i vad som gör att man får röster och har stora hål i det politiska programmet.
Det finns diagram hos SOM på vad som oroar väljarna mest och dessa skall man studera och leverera på.
Men politikens faktiska innehåll har inte inte alls den betydelse som de flesta tror! Se även de bifogade sidorna till detta inlägget från boken "All marketers tell stories" av Seth Godin och hur han beskriver att två saker är svåra nuförtiden: skapa bra produkter (i vårt fall är detta politik) och berätta historien om varför de är bra.
Att "tillverka dem" är hur lätt som helst och det är det ju! Det är bara att skriva ner mängder av tråkig text i form av motioner, program, debattartiklar och textbaserade memes och göra valaffischer och broshyrer och sprida dessa i sociala media och på webben, DET är inte verkligen inte svårt.
Men det ger heller inget genomslag eller leder till engagemang då denna leverans inte kräver något som helst studium om vad som engagerar och övertygar människor. Att göra så är att vara på en gymnasielevs nivå i samhällskunskap och politik påverkan.
PSYKOLOGI / NARRATIV
Det finns andra psykologiska faktorer i RPM, som hur väljaren känner sig när den röstar eller stödjer ett visst parti. Grönvänstern har lagt beslag på att man känner sig godare när man är på deras sida och nästan all deras politiska kommunikation spelar på just det. Det är ett narrativ och sådana är oerhört effektiva som kommunikation.
De pekar nämligen finger på motståndaren och talar om för alla och envar att de där ondingarna som inte är vänster, de vill väl ingen god, vettig människa hänga med, prata med, umgås med, samarbeta med eller vara överens med?!
Det är också därför de går stenhårt mot alla som bryter mot narrativet om den goda vänstern och försöker få dessa röster tystade.
Fakta är inte ens med i grönvänsterns hycklande och mobbande kommunikation och det fungerar oerhört väl, för det bemöts inte av konservativa stenhårt som den faktabefriade, mobbing och hyckleri det är. Därmed finns bara något att identifiera sig med på vänsterkanten, för den som vill vara god. Inget på högerkanten för den som vill vara intelligent.
Konservativa visar heller inte upp socialismens offer som är bästa sättet att bryta narrativet om goda och onda och flippa det.
Alltså, konservativa måste lära sig narrativ och berättande för narrativ spöar fakta varje gång. Men ett narrativ spöar inte ett annat narrativ om det senare är faktabaserat, utan hyckleri, utan ondska, intelligentare, kreativare och med humor. Sådana narrativ suger vänstern på (The left can´t meme).
Det finns en del annat att lära sig här också gällande psykologin i påverkan, övertalning, huruvida väljare är rationella mm.
En sak är att vad som övertygar mest är stor rädsla, identitet och liten rädsla mm. (Se Scott Adams, "Win Bigly-Persuasion in a world where facts don't matter").
En annan sak är hur man kommunicerar ideer (Se "Made to stick-why some ideas survive and others die" av bröderna Heath).
En tredje sak är vad som blir viralt och delas på sociala media. (Se "Contagious-why things catch on" av Jonah Berger).
VAD HAR MAN FÖR NYTTA AV RPM?
Jo, siffran RPM är en s.k. nyckelfaktor för att vinna val. Givet antalet röster i riksdagsspärren i nästa val kan man räkna ut hur många medlemmar man behöver skaffa sig före dess. Sedan kan man sätta upp en plan och strategi för att skaffa sig de medlemmarna, eller höja RPM. Att ha koll på nyckelfaktorer är imperativt gällande alla projekt.
Steg 1 är att identifiera nyckelfaktorerna i hur man lyckas med en uppgift, sedan sätter man upp en strategi för att bli bra på detta och sedan gör man en steg-för-steg-plan att genomföra projektet. (Se boken "Good Strategy, Bad Strategy" av Richard Rumfelt).
För valet 2018 var det 255.900. (Det beräknas med antalet röstberättigande i valet * förra valets valdeltagande * 4% spärren).
Då kan man också sätta upp ett system (inte mål*) och bygga upp organisatoriska funktioner för att klara av en sådan anstormning av medlemmar.
Plus höja kompetensen hos medlemmarna för att öka röstmagnetismen och hur man värvar medlemmar, med just vad motivationsforskningen VET om vad som engagerar människor och vad psykologerna vet övertygar.
* I boken "How to fail at almost everything and still win big" av Scott Adams, så pratar han om att mål är dåliga, men system är mycket bättre och det är mycket applicerbart på politik. Ett parti är en innehållsproducerande organisation som råkar ha som bisyssla att ställa upp i val. Om man inte bygger system för denna innehållsproduktion så lyckas man inte med uppgiften. Mål är till noll hjälp där.
HUR LÅNGT IFRÅN MÅLET VAR SMÅPARTIERNA 2018?
För några partier som inte lyckades komma in i riksdagen 2018 står medlemsantal man har > antalet medlemmar som hade behövts, (röster per medlem.
- AfS 2.000 > 25.336 (10,1)
- Feministiskt initativ 5.500 > 47.388 (5,4)
- Piratpartiet 3.243 > 111.260 (2,3)
- Medborgerlig Samling 2.659 > 52.224 (4,9)
IT'S THE MEDLEMSANTAL STUPID!
Har man en bra plan för de två vägarnas strategier, så har man en chans! Det bara är så.
Om utmaningen, som för AfS, PP, MED, Direktdemokraterna, KLP t.ex. är helt djäkla enorm för deras röster per medlem är så låg, så har man ingen chans.
Så före man sätter upp någon kommunikationsstrategi eller valmanifest, så skall man ha en strategi och praktisk plan att göra 1 eller 2.
Texten i bilden: För att komma in i EU-parlamentet krävs cirka 200.000 röster, baserat på EU-valet 2014, där FI fick var det parti med minst antal röster men ändå fick ett mandat, 204.005 röster, vilket motsvarade 5,49%). Antalet röster i valet: 3.758.951 (valdeltagandet 51,07%) och antalet röstberättigade var 7.359.962 personer. Om valdeltagandet är samma/lika (50%) och antalet röstberättigade i EU-valet 2019 är samma/lika som riksdagsvalet 2014 (EU-valet är inte framtaget ännu), 7.455.453 så betyder det 1 mandat fås vid 7455453*0,5107*0,0549 = 209.031 röster.
MED fick i riksdagsvalet 4,91 röster per medlem.
Om det vidare antas MED är exakt lika stora röstmagneter i EU-valet, så betyder det att MED på valdagen 26 maj 2019 behöver 42.572 medlemmar.
Diagrammet heter Medlemsutveckling sedan 31 mars 2017 och den streckade linjen visar ungefärlig nödvändigt medlemsutveckling för att gå från dagsläget till EU-valets 42.000+ medlemmar och bredden är ca 5 månader av samma bredd som resten av diagrammets månander är.
VAD TYCKS?
Diskutera gärna nedan!
Det finns förresten ett par tidigare trådar i ämnet på min vägg, då jag gjort om denna räkneövning flera gånger och berättat om olika saker varje gång.
2017-04-29: https://www.facebook.com/Taz1999/posts/10155306108286458
2017-04-23: https://www.facebook.com/Taz1999/posts/10155286895991458
2016-11-06 https://www.facebook.com/Taz1999/posts/10154724232676458
P.S. Detta inlägg publicerade jag i Facebooks funktion för anteckningar 2019-06-08. https://www.facebook.com/notes/10159090079836458/