Låt mig räkna sätten...
Idag är jag hemskt glad att kunna berätta att universum har gjort överraskande helomvändning gällande hela straff-belönings-systemet och det har också gjort klart för mig på ett mycket konkret sätt hur hårt arbete hänger ihop med att få pengar.
Vanligen så behöver jag arbeta hårt med saker som är förnedrande, meningslösa, tråkiga och som även är av högeligen diskutabel moral. Samhället i stort och kvinnor speciellt betraktar dessutom män med mitt yrke med oblida ögon. Oftast får jag någon form av belöning för mitt arbete, men som livet slumpar sig för mig så är denna belöning aldrig i paritet med den frånstötande naturen i mitt arbete.
Faktiskt har jag förut kommit fram till att detta beror på att jag i ett tidigare liv måste ha varit en hemsk person, eller kanske flera tidigare liv... Förmodligen 1000-tals med tidigare liv och denna gång så skall jag verkligen få mitt straff. Så jag arbetar med datorer...
Allt jag behövde göra denna speciella och underbara dag var att öppna min post. I den fanns ett brev från min bank, ett utdrag som visade att ett belopp hade överförts till mitt företagskonto. Jag läste avsändaren och det var ett företag jag aldrig haft kontakt med, ett ganska stort företag här i Sverige, ett av de topp 100 eller något sådant, kanske topp 50. Beloppet var också ganska blygsamt, 215:- SEK.
Jag tänkte just slänga lappen när jag lade märke till att det var ett ovanligt stort antal nollor för beloppet 215:-. Jag var tvungen att läsa detta flera gånger: 215.000,00. Inte för att jag är otroligt korkad eller så, det är bara det att du förväntar dig inte att någon skickar dig en årslön utan anledning, så: Tack universum! 215.000:-! Oj!
Jag har många gånger drömt om de saker jag kan göra när allt mitt hårda arbete lönar sig och jag blir snuskigt rik, men som universum nu tydligt har visat sig så spelar allt det där hårda arbetet igen som helst roll! Hårt arbete, hänger alltså inte ihop med att få pengar! Jag är inte ett dugg bitter över de tusentals timmar jag lagt ner på att jobba hårt och att bli tokigt duktig för i stort sett inte ett dj-kla dugg (än så länge). Allt jag behöver göra tydligen är att öppna min post! Fantastiskt! Jag är såååå lycklig! Skit också! Helvete!
Vad man kan göra med 215.000 kronor
Nästa fråga som slog mig när jag förstod att jag fått 215.000 att leka med var förstås: vad kan jag göra med alla dessa pengar? När du min käre läsare funderar på mina "ideér" nedan, så var snäll och kom ihåg att jag är en moraliskt korrupt, totalt ansvarslös och dessutom en väldigt omogen grabb innerst inne.
- Jag kan dra! Bara ta pengarna, de söta underbara gulliga pengarna och spring, spring fort som vinden!
- Jag kan köpa en bil! Det är bättre än att springa! Man blir mindre trött.
- Jag kan köpa en motorcykel! Det är ännu bättre än en bil, jag ser cool ut, även om jag är helt vilse!
- Jag kan köpa en lite billigare bil, slänga alla mina skitgrejer i en hög ute på gården, fjutta på och sedan bara åka söderut där de aldrig kommer att hitta mig! Hahaha!
- Jag kan flytta till Thailand, jag kan bo där i ett år, kanske två med de här pengarna. Min diet skulle bestå i drinkar med parasoller och bar-jordnötter eftersom jag skulle tillbringa all min tid på barer och varje dag skulle handla om att försöka bli fullare än vad jag var igår. Nej, jag har inga ambitioner på att lära mig något eller arbeta hårt längre, tack för att du frågar. Universum tog hand om det! Jag behöver bara öppna min djävla post!
- Jag kan flytta till Miami! Flamingo South Beach är verkligen vackert! Kolla här, lediga hyreslägenheter. Visste du förresten att vad jag betalar för min lilla störtlöjliga lägenhet per kvadratmeter och jämför det med vad en lägenhet kostar i Miami, så skulle det kosta mig bara 2000:- mera per månad att ha samma relativa lägenhetsstorlek i Miami som i Stockholm! Men Stockholm är inte Miami, vädret är en sak som är annorlunda, mängden bikinis är en annan.
Dessutom så skulle min plan att gifta mig med Scarlett Johansson förmodligen gå mycket fortare och vara enklare att genomföra om vi befann oss på samma kontinent.
Där borta skulle jag dessutom vara det mycket sexigare "Den där killen från Sverige", vilket är mycket bättre än att bara vara "Ola". Därborta skulle jag förmodligen också slippa mina vanliga förnamn som jag har här: "Tjocka" och "Pervo". - Jag kan betala min hyra, 40 gånger. Ok, det är inte speciellt kreativt.
- Jag kan placera min pengar i aktier och när de där vansinnigt korkade puckona som skickade mig pengarna kommer och letar efter dem, så kan jag sälja aktierna och behålla vinsten. Om apor, duvor och Playboy-modeller (Länk 1, Länk 2) alla är bättre på aktieplaceringar än verkliga börsmäklare så borde jag också kunna vara det!
- Lotter! Det är en jättebra investering! Har jag hört.
- Jag kan använda pengarna för en handpenning på ett hus! I denna marknad med fallande huspriser borde jag kunna tjäna massor!
- Jag kan anställa en stab av slampiga, böjliga och kreativa kvinnor med ovanligt flexibel moral och förstås dåligt omdöme och ge dem en enda uppgift: att få njutningscentret i min mikroskopiska hjärna att explodera. Helst bränna ut det totalt och fort skall det gå också! Jag vet även var man kan hitta en sådan stab: Strippklubbar.
- Kanske min stab vill åka till Miami? Pengarna skulle vara borta på en vecka, men vilken vecka!
Ingen större idé att ta ut turen i förskott. Vanligen så gillar Universum att smöra lite för mig precis innan det puttar ner mig i avgrunden. Så dåliga saker kommer precis efter bra saker. I alla fall för mig. Jag försöker se mig själv som något mer än en organisk insamlare av smärta som rusar mot tomma intet, men det är svårt ibland.
Uppdatering: Det har gått tre veckor nu och ingen har frågat mig om pengarna ännu. Men jag sover verkligen gott numera, jag har högvis med pengar på banken!
Uppdatering: En kompis gav mig även det lysande tipset att gå i konkurs så fort som möjligt, vilket jag valde att inte göra. Som lagen är skriven så kunde jag nämligen förklara mig i konkurs och använda pengarna att betala alla mina skatter och sådana saker och behålla resten och det hade varit helt lagligt! Ok, förutom "behålla resten" då. I Sverige är ju skatten en väldigt stor del av det hela så det hade varit riktigt skönt och löst massor med bekymmer. Som lagen är skriven får jag inte ens returnera pengarna före jag betalar skatterna jag är skyldig.
Uppdatering: Jag fick ett artigt brev från det stora företaget och ett ganska roligt telefonsamtal: -"Du har händelsevis inte mina pengar?" - "Vilka pengar?". Det visade sig att det var inte det stora företaget som gjort fel, det var en författare, som tom hade samma förnamn som jag. Jag är säker på att det senare är ännu ett gömt meddelande från universum. Han hade jobbat i sex månader på en bok och det hela var hans betalning för det. Så jag skickade tillbaka pengarna. Han skickade mig en flaska "Single Malt Whiskey" som tack.Skål!
Foto: Mo money mo problems av greggoconnell (länk funkar inte 2019) , Baby with money av joeshlabotnik , Miami beach chairs av juicyverve , Miami Night av doolittle1989 (länk funkar inte 2019).
Frasen: "Don't think of yourself as an organic pain collector racing towards oblivion" (som i min dåliga översättning blev "organisk insamlare av smärta som rusar mot tomma intet", är något som Dogbert säger till Dilbert i en av mina absoluta favorit Dilbert-strippar. Den frasen får mig verkligen att skratta. Skaparen av Dilbert är förstås Scott Adams, en av mina personliga hjätar. Han har även en blogg:: Scott Adams Blog.